AI-revolutionen fortsätter att accelerera. I det senaste avsnittet av podcasten AI+ diskuterar Viggo Cavling och Katarina Gospic att ChatGPT har passerat en miljard användare, samtidigt som frågor om kunskap, läsning och mänskligt tänkande blir allt mer aktuella.

Vårens sista podcast-samtal kretsar kring flera av veckans stora AI-nyheter. Bland annat diskuteras den växande debatten om en svensk språkmodell och risken att svenska språket och kulturarvet hamnar i skymundan när amerikanska och kinesiska AI-modeller dominerar utvecklingen.

Gospic menar samtidigt att frågan inte bara handlar om språk, utan också om vilka värderingar och perspektiv som byggs in i framtidens AI-system.

Ett annat tema är den minskande läsförmågan bland unga. Podcasten tar upp forskning som visar att personer som låter AI göra skrivjobbet åt dem ofta minns mindre av innehållet. Gospic betonar att AI inte behöver göra människor dummare – tvärtom kan tekniken fungera som en personlig lärare om den används för att utveckla egna tankar snarare än ersätta dem.

Dessutom avhandlas Elon Musks rymdimperium SpaceX, som enligt podden nu värderas till nivåer som för bara några år sedan hade framstått som science fiction.

Slutsatsen är tydlig: AI kommer att förändra nästan allt. Frågan är inte om tekniken ska användas – utan hur vi använder den utan att tappa förmågan att läsa, tänka och förstå världen på egen hand.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kom först – hönan eller ägget? Enligt de senaste AI-nyheterna kanske svaret snart är: laboratoriet. I senaste avsnittet av AI+ diskuterar Viggo Cavling och Katarina Gospic nyheten som låter som science fiction men redan testas i verkligheten.

Tekniken bygger på bioingenjörskonst där ett konstgjort skal med mikroporer skyddar embryot samtidigt som det släpper igenom syre – ungefär som naturens egen konstruktion.

Men kycklingarna är bara början.

Målet är betydligt större: att på sikt kunna använda tekniken för att återskapa utdöda arter.

"Vi är på väg från AI till biologi. Nästa stora kapplöpning kan handla om att inte bara förstå livet utan också börja bygga liv", konstaterar Katarina Gospic i podden.

Viggo Cavling är både fascinerad och lätt skeptisk.

"Jag tycker kycklingar känns lagom stora. Alla djur som är större än mig verkar skitläskiga."

I avsnittet diskuteras också Sveriges nya teknikavtal med USA, den snabba ökningen av AI-användning bland svenska företag, ansiktsigenkänning och nya försök att lura övervakningskameror – samt hur nya magnetmaterial kan minska världens beroende av kinesiska råvaror.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kina har tackat nej till Nvidias mest avancerade AI-chip H200. Beskedet kom från Donald Trump efter veckans toppmöte och skakade direkt om teknikmarknaden. Chipaktier föll och nervositeten steg kring nästa fas i det globala AI-racet.

Det här handlar inte längre om vem som bygger den smartaste chatboten.

Det handlar om vem som kontrollerar infrastrukturen bakom framtidens intelligens.

Enligt Trump valde Kina aktivt bort de amerikanska chippen trots att USA öppnat för försäljning. I stället satsar landet på att utveckla egna AI-processorer och minska sitt beroende av amerikansk teknik. Det är ett beslut som kan förändra hela maktbalansen inom AI-industrin.

I veckans avsnitt av podcast AI+ diskuteras hur AI-utvecklingen allt mer liknar ett teknologiskt kallt krig där halvledare blivit lika strategiska som olja, kärnkraft och militär teknik.

Nvidia har under några få år gått från att vara ett gamingbolag till världens viktigaste AI-leverantör. Deras chip driver stora delar av utvecklingen bakom språkmodeller, autonoma system och avancerad dataanalys.

I Katarina Gospics bok förklaras varför just hårdvaran blivit så avgörande. Hon beskriver hur AI-systemens intelligens i praktiken begränsas av minneskapacitet och datorkraft.

“AI can only be as smart as the memory capacity allows it to be”, skriver hon.

Hon beskriver också Nvidia som det första bolaget som lyckats skapa skalbar AI-hårdvara med extrem minneskapacitet – något som nu driver en global kapprustning.

Men Kina verkar inte längre vilja vara kund hos USA:s techjättar. De vill bygga egna system, egna chip och egna AI-modeller.

Det är därför marknaden reagerar så kraftigt.

För om Kina lyckas bygga en egen AI-infrastruktur riskerar USA att förlora sitt största tekniska övertag sedan internetrevolutionen.

AI-racet har därmed gått in i en ny fas.

Från appar och chatbotar till kampen om vem som äger själva motorn bakom framtidens ekonomi, militär och samhälle.

Och mitt i allt står Nvidia. Ett bolag som på några år blivit viktigare än många nationalbanker.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.