Kina har tackat nej till Nvidias mest avancerade AI-chip H200. Beskedet kom från Donald Trump efter veckans toppmöte och skakade direkt om teknikmarknaden. Chipaktier föll och nervositeten steg kring nästa fas i det globala AI-racet.

Det här handlar inte längre om vem som bygger den smartaste chatboten.

Det handlar om vem som kontrollerar infrastrukturen bakom framtidens intelligens.

Enligt Trump valde Kina aktivt bort de amerikanska chippen trots att USA öppnat för försäljning. I stället satsar landet på att utveckla egna AI-processorer och minska sitt beroende av amerikansk teknik. Det är ett beslut som kan förändra hela maktbalansen inom AI-industrin.

I veckans avsnitt av podcast AI+ diskuteras hur AI-utvecklingen allt mer liknar ett teknologiskt kallt krig där halvledare blivit lika strategiska som olja, kärnkraft och militär teknik.

Nvidia har under några få år gått från att vara ett gamingbolag till världens viktigaste AI-leverantör. Deras chip driver stora delar av utvecklingen bakom språkmodeller, autonoma system och avancerad dataanalys.

I Katarina Gospics bok förklaras varför just hårdvaran blivit så avgörande. Hon beskriver hur AI-systemens intelligens i praktiken begränsas av minneskapacitet och datorkraft.

“AI can only be as smart as the memory capacity allows it to be”, skriver hon.

Hon beskriver också Nvidia som det första bolaget som lyckats skapa skalbar AI-hårdvara med extrem minneskapacitet – något som nu driver en global kapprustning.

Men Kina verkar inte längre vilja vara kund hos USA:s techjättar. De vill bygga egna system, egna chip och egna AI-modeller.

Det är därför marknaden reagerar så kraftigt.

För om Kina lyckas bygga en egen AI-infrastruktur riskerar USA att förlora sitt största tekniska övertag sedan internetrevolutionen.

AI-racet har därmed gått in i en ny fas.

Från appar och chatbotar till kampen om vem som äger själva motorn bakom framtidens ekonomi, militär och samhälle.

Och mitt i allt står Nvidia. Ett bolag som på några år blivit viktigare än många nationalbanker.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI+ den här veckan börjar i Wien, hos Freud och de första människorna som försökte förstå varför vi mår dåligt. Sedan tar det ungefär tre minuter innan samtalet glider över till AI-bubblor, riskkapital och framtidens antibiotika. Precis som vanligt alltså.

Veckans stora snackis är att svenska AI-bolag börjar beskrivas som en ny IT-bubbla. Northzones Pär-Jörgen Pärson varnar för att investerare kastar pengar efter AI-team efter “20 minuters analys”. Gospic är delvis med honom – men pekar också på problemet med hela unicorn-kulturen där alla bolag förväntas bli nästa Spotify istället för att bygga något som faktiskt fungerar.

Sedan blir det medicin. AI kan nu hjälpa forskare att ta fram nya antibiotika på sekunder istället för år. Det låter som science fiction, men enligt Gospic är hotet från antibiotikaresistens på riktigt. Slutar vi använda antibiotika rätt kan mänskligheten i praktiken backa hundra år medicinskt.

Podcasten fastnar också i något betydligt mer vardagligt: mobilen. Meta och annonsindustrin vet mer om dig än du tror. Din telefon avslöjar inte bara var du är – utan hur ofta du tränar, vilka butiker du går till och när du lämnar hemmet. Lösningen enligt Gospic: stäng av internet ibland och sluta leva som en pushnotis med puls.

Det blir också en oväntad kärleksförklaring till äldre människor som fortfarande använder papperskartor och klarar en hel timme utan att stirra på en skärm. Wien beskrivs som en plats där folk fortfarande röker, pratar och verkar ha tid att njuta av livet. Lite 1994, fast med bättre bakelser.

Avslutningen går full sci-fi. Sydkoreanska forskare har utvecklat små implantat som hjälper nerver att läka och sedan löses upp i kroppen av sig själva. Viggo ser framför sig små ubåtar inne i kroppen. Gospic tycker mest att det låter rimligt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans podcast berättar vi om maktkampen om AI. Den har gått från kod till domstol. När Elon Musk ger sig på OpenAI är det inte bara en konflikt mellan två egon, utan en strid om vem som ska kontrollera nästa stora teknologiska skifte.

I veckans AI+ med Katarina Gospic och Viggo Cavling blir det tydligt att vi fortfarande är i början – och att reglerna skrivs i realtid.

AI börjar nu slå igenom på allvar i arbetslivet. Microsoft, Amazon och Snap skär ner tusentals tjänster. Det som länge varit prognoser är plötsligt konkreta beslut. Samtidigt är bilden inte entydig. Gamla jobb försvinner, men nya tillkommer – frågan är bara om människor hinner ställa om.

Gospic återkommer till ett återkommande tema: nyfikenhet som strategi. Den som lär sig nytt, byter spår och bygger sin egen nisch klarar sig bättre än den som väntar på tydliga instruktioner. Det är inte utbildning i sig som avgör, utan hur man använder den.

Samtalet glider också in på hjärnan. Vad vi gör dagligen formar oss mer än vi tror. Meditation, bön eller bara fokuserad närvaro beskrivs som mental styrketräning. Inte mystik, utan repetition. Den som tränar sin uppmärksamhet tränar sin hjärna.

Samtidigt finns en oro under ytan. Vad händer med alla som inte vill eller kan springa snabbare i AI-tempot. Här dyker tankar om medborgarlön upp, inte som ideologi utan som en möjlig konsekvens av utvecklingen.

En tydlig motbild växer också fram. Tekniken driver oss framåt, men många söker sig tillbaka till något mer konkret – odling, närproducerat, det fysiska. Inte som flykt, utan som balans.

Slutsatsen är rätt osentimental. AI går inte att stoppa och är fortfarande för tidig för att fullt ut kontrolleras. Den som inte bygger egen förståelse riskerar att bli beroende av några få bolag.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podcasten AI+ med Katarina Gospic och Viggo Cavling rör sig som vanligt mellan teknik, människa och lätt existentiell ångest. Det börjar i det konkreta – en ny AI-modell från Anthropic som är så vass på att hitta säkerhetshål att den inte släpps fritt. Tekniken springer före både lagstiftning och sunt förnuft.

Samtalet glider snabbt över i det större perspektivet. AI ses inte som ett verktyg, utan som en kraft som på sikt kan göra traditionell säkerhet, och i förlängningen hemligheter, irrelevanta. Kopplingen till kvantdatorer gör det hela ännu mer obekvämt.

Ett tydligt tema är risk kontra nytta. När AI i USA testas för att självständigt förnya recept för kroniskt sjuka patienter blir diskussionen mer jordnära. Gospic är oväntat pragmatisk: för enkla, standardiserade fall är det rimligt, till och med effektivt. Det frigör tid för läkare att hantera det som faktiskt kräver mänsklig kompetens.

Podden rör också arbetsliv och prestation. Här blir det nästan befriande analogt. Hjärnan klarar ungefär tre fokuserade arbetspass om 90 minuter per dag, sedan är det slut på det roliga. Resten är mer eller mindre utfyllnad.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI går från hype till verklighet – och konsekvenserna blir allt mer konkreta. I veckans avsnitt av AI+ diskuterar Katarina Gospic och Viggo Cavling de mest omtalade AI-nyheterna, där teknik möter människans mest grundläggande drivkrafter.

Vi börjar i det obehagliga: idén om “fängelse utan fängelse”, där AI och neurovetenskap används för att plantera minnen och skapa straff direkt i hjärnan. Effektivt, kanske. Etiskt? Betydligt mer tveksamt tycker Katarina och Viggo.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podcasten AI+ med Katarina Gospic och Viggo Cavling rör sig denna vecak från fotbollsläktaren till framtidens hjärnchip, utan att tappa tråden.

Vi börjar i det mänskliga. Varför känns en match på Friends Arena nästan religiös? Svaret är att våra hjärnor synkar. Vi klappar i takt, sjunger samma ramsor och hamnar bokstavligen på samma frekvens. Det är därför kollektiva upplevelser känns större än summan av individerna.

Sedan kliver tekniken in. Ett hjärnimplantat ger en ALS-patient rösten tillbaka. Han tänker – AI översätter till tal. Det som tidigare krävde blinkningar och bokstavstavlor sker nu i realtid. Mönsterigenkänning, men på en nivå som börjar likna science fiction.

Men det öppnar också en dörr man kanske inte vill stå i. Om tankar kan läsas, vad händer med integriteten.

Avslutningsvis: AGI. Är den här. Kanske. AI kan redan bygga bolag och fatta beslut. Men den riktiga versionen kräver troligen kvantdatorer.

Kort sagt: vi synkar fortfarande i klapp. Men snart kanske vi synkar direkt i hjärnan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI+ med Katarina Gospic och Viggo Cavling rör sig mellan tre tydliga spår: teknik, politik och framtidens beteenden. Samtalet börjar i Metas misslyckade metaverse-satsning och skiftet mot AI, fortsätter med EU:s pausade AI-reglering och frågan om innovation kontra kontroll .

Den mest uppmärksammade delen handlar om biologisk krigföring där duvor och kackerlackor kopplas till AI och kan styras som levande drönare, med Nato som möjlig kund.

Genomgående tema: tekniken går snabbare än både lagstiftning och vår förmåga att förstå.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.